Utan Pannkakskyrkans Jesuslika lärjungaträning av en ung människa, hade vi som församling inte varit där vi är idag!

Vad Pannkakskyrkan betytt ur ett församlingsperspektiv.

För drygt 10 år sedan gjorde vår församling en genomgripande om- och nystart. Ett par år in på den resan började en av församlingens tonåringar att engagera sig i ett utåtriktat arbete i centrum och i stadsparken som kallades Pannkakskyrkan. Ganska snart fick de låna Frälsningsarméns centralt belägna café för att förbereda sig praktiskt och andligt innan de gick ut. Som församlingspastor såg jag hur hon växte i ansvar och personlig mognad, hur hon tog med sig andra och utvecklade sin evangelistiska gåva. Ganska snart ledde det till att hon fick ett ledaransvar som i förlängningen ledde till att hon träffade sin blivande man på en Sverigetour.
Tillsammans tog de bland annat initiativ till, och ansvar för en ungdomsgrupp som träffades i deras hem. Där var inte det primära att umgås, ”leka” och ha det allmänt mysigt, utan att möta Gud tillsammans. De ungdomar som formades där är alla aktiva Jesuslärjungar idag, antingen här hemma eller i missionstjänst. Själv är hon idag församlingsledare och pastor i ett pionjärt arbete där hon tydligt tar med Pannkakskyrkans grunder i sin vardag genom att med Guds kärlek betjäna människor, berätta om Jesus och be för dem.
Jag tror jag vågar påstå, att utan Pannkakskyrkans Jesuslika lärjungaträning av en ung människa, hade många människor, liksom vi som församling, inte varit där vi är idag. 

Urban Gustavsson
pastor, Brokyrkan Borås

Related Posts