Fick ett kunskapens ord

Under en helt vanlig kväll som vi var ute med PK fick vi samtala med en kvinna som hade stannat till för en pannkaka å kaffe. Vi började samtala om livet och om Gud, det ena ledde till det andra och nånstans i det hela så frågade vi henne om vi fick be för henne. Det fick vi. Under bönen började en av oss tänka på berättelsen/liknelsen/bilden som visar på Guds stora omsorg om oss, den som handlar om två fotspår i sanden där det ena paret är ”mina” och de andra är Guds.. som håller oss i handen. Plötsligt blir det jobbigt i ens liv och där är nu bara ett par fotspår, personen blir sur på Gud, Gud svarar med att det är han som då bär oss i sina armar. Personen berättade denna historia för kvinnan vi bad för, och hon blev alldeles rörd.

Det visade sig att denna historia hade hon hängandes på väggen vid sin säng. Fick känslan av att Gud verkligen ville säga henne något denna kväll! Och ärligt talat så är jag inte helt hundra på om det var pannkakan och kaffet som drog henne dit i första hand.. /Joel Ursin

Related Posts